Upptäckten stred mot naturlagarna

David Shechtman (Foto: Technion – Israel Institute of Technology)

Årets Nobelpris i kemi går till den isrealiske kemisten Daniel Shechtman. Han får priset för upptäckten av kvasikristaller.

Shechtman är israelisk medborgare, född 1941, och verksam vid Technion – Israel Institute of Technology i Haifa.

– Hans upptäckt ledde till ett paradigmskifte inom kemin, säger Lars Thelander, ordförande i Nobelkommittén för kemi, på presskonferensen.

Enligt Thelander var resultaten till att börja med kritiserade och kontroversiella.

– Det tog lång tid för upptäckten att filtreras genom den akademiska världen. De senaste 6–7 åren har vi sett att kvasikristaller börjar användas även inom andra forskningsområden, säger Sven Lidin.

– Det har faktiskt gjort att vi vet mindre än vad vi visste innan. Vi vet att vi inte längre kan säga exakt vad en kristall består av. Det öppnar för nya upptäckter.

”Stred mot naturlagarna”

Upptäckten av kvasikristaller har fått kemister att i grunden ändra sin syn på fasta material. “På morgonen den 8 april 1982 gav Daniel Shechtmans elektronmikroskop en bild som stred mot naturlagarna. Enligt dåtidens syn på fasta material packade sig atomer inuti kristaller i symmetriska mönster som upprepade sig periodiskt, om och om igen. /. .. Men Daniel Shechtmans experiment visade att mönstret i kristallen framför honom absolut inte kunde upprepas”, skriver Vetenskapsakademien i sin motivering till valet av pristagare.

Lämna forskargruppen

”Det finns inga sådana djur”, sade Daniel Shechtman för sig själv när han gjorde sin banbrytande upptäckt. I sin anteckningsbok satte han därefter tre frågetecken efter resultatet, som nu alltså gett honom Nobelpriset i kemi.

”Det var ungefär lika ologiskt som om man hade hittat en fotboll gjord av bara sexhörningar (en sfär kräver både fem- och sexhörningar). Därför blev upptäckten enormt kontroversiell och när Daniel Shechtman argumenterade för den blev han till och med ombedd att lämna sin forskargrupp”.

Hittas i olika material

– Unika material har unika egenskaper. Det viktiga med upptäckten av kvasikristaller är betydelsen för grundforskningen, säger Sven Lidin, ledamot i Nobelkommittén för kemi, på presskonferensen.

– Vi hittar det också i olika material, till exempel för att stärka högkvalitativt stål.

Resultaten har lett till att forskare numera experimenterar med att använda kvasikristaller i allt från stekpannor till dieselmotorer.

Återanvända spillvärme

Ett svenskt företag har enligt Kungliga Vetenskapsakademien funnit kvasikristaller i ett slags stål, där de fungerar som en slags armering. Stålet används bland annat i rakblad och i tunna nålar för ögonkirurgi.

Kvasikristaller leder värme och elektricitet dåligt, vilket gör att de kan bli användbara som så kallade termoelektrika, material som omvandlar värme till elektrisk ström. Det stora målet med sådan forskning är att kunna återanvända spillvärme från till exempel bilar och lastbilar.

Prissumman är tio miljoner kronor, som Shechtman alltså inte behöver dela med någon. (TT)

Senare års kemipristagare

2010: Richard Heck, USA, El-ichi Negishi, Japan och Akira Suzuki, Japan, för palladiumkatalyserade korskopplingar i organisk syntes. Forskningen har lett till bättre möjligheter att tillverka förfinade kemikalier.

2009: Venkatraman Ramakrishan, USA, Thomas Steitz, USA, och Ada Yonath, Israel, för sin kartläggning av ribosomen, som omvandlar DNA-koden till liv, ända ner på atomnivå. Tack vare upptäckten är nya specialdesignade antibiotika, som kommer runt problemet med multiresistenta bakterier, på väg att utvecklas.

2008: Osamu Shimomura, Japan, Martin Chalfie, USA, och Roger Tsien, USA, för det grönlysande proteinet, GFP, med vars hjälp forskare till exempel kan följa hur hivvirus invaderar mänskliga celler. GFP är i dag ett av biovetenskapens viktigaste verktyg.

2007: Gerhardt Ertl, Tyskland, för grundläggande arbeten om hur molekyler och atomer beter sig på fasta ytor. Det har gjort det möjligt att förklara varför järn rostar, hur bränsleceller och bilarnas katalysatorer fungerar och hur det går till när ozonlagret i atmosfären bryts ned.

Källa: TT