Adam Riess.   Adam Riess  (Foto: AP)
Saul Perlmutter.  Brian Schmidt.
Saul Perlmutter                                          Brian Schmidt

Professor Adam Reiss:
Det är otroligt, helt surrealistiskt

Saul Perlmutter, Brian Schmidt och Adam Riess får årets Nobelpris i fysik. De tre belönas för upptäckten av universums accelererande expansion genom observationer av avlägsna supernovor.

– Det känns som när mina barn föddes, jag är alldeles knäsvag, säger Brian Schmidt när han nås av beskedet.

Gravitationen borde få universums expansion att sakta in. Men så sent som i mitten och slutet av 1990-talet upptäckten pristagarna, som ledde varsin konkurrerande forskargrupp, att universum expanderar. Detta upptäckte de genom att studera ljusstyrkan från så kallade supernovor, det vill säga exploderande stjärnor.

De tre pristagarna har följt flera dussin stjärnexplosioner och då upptäckt att universum utvidgar sig i en allt snabbare takt. Enligt Nobelkommittén kom upptäckten som en total överraskning även för pristagarna, som får dela på 10 miljoner kronor. Hälften av prispengarna går till till Perlmutter medan den andra halvan delas mellan Schmidt och Riess.

Känns som när mina barn föddes

Brian Schmidt fanns med i telefon från Canberra vid pressträffen.
– Det känns som när mina barn föddes, jag är alldeles knäsvag, sade han.

Schmidt lovade att komma till Stockholm och prisutdelningen i december.
– Jag växte upp i Alaska, så jag ser fram emot att komma fram till Stockholm, sade han.

Har varit i Sverige

– Det känns helt otroligt, det är otroligt, helt surrealistiskt, säger professor Adam Reiss när TT når honom i hemmet i Maryland några minuter efter offentliggörandet.
– Framför allt är jag förtjust över att få dela det här med mina kollegor.

Reiss har tidigare besökt Sverige flera gånger och ser fram emot att komma tillbaka.
– Fisket är fantastiskt!

Väcktes av beskedet

När TT når Saul Perlmutter i USA har han ännu inte fått beskedet om att han fått priset.
– Det här är första samtalet. Jag vaknade precis. Jag har inte hört någonting men jag antar att det här innebär goda nyheter.

TT: Det innebär goda nyheter.
– Det är oerhört spännande.

– Det här är underbart att höra. Jag bör ringa mina kollegor och gratulera dem också, säger Perlmutter.
– Ingen forskare kan förvänta sig att det här ska hända dem. Det är mycket spännande, säger Perlmutter.

Samtidigt säger han att han inte är förvånad över att just dessa tre pristagare valts ut.
– Nej. Det jag älskar så mycket med just det här arbetet är att det lyckats samla kollegor från hela världen i två arbetslag som har arbetat med ett problem som människor funderat över under hela den mänskliga historien.

Tävlade mot varandra

Saul Perlmutter ledde den ena av två grupper som startade sina observationer redan 1988. Brian Schmidt ledde en konkurrerande grupp som satte i gång sina studier i slutet av 1994. I den gruppen kom Adam Riess att spela en nyckelroll för upptäckten.

Grupperna tävlade om att finna de mest avlägsna supernovorna. Med hjälp av de mest sofistikerade teleskopen på marken och i rymden, kraftfulla datorer och nya bildsensorer öppnades på 1990-talet möjligheten att få de kosmiska pusselbitarna på plats.

Schmidt berättade att hans forskning bygger på Albert Einsteins teorier och sade att dessa visat sig stämma.
– Det känns omtumlande och väldigt roligt. I kväll ska vi fira, men jag måste tänka till hur, säger han i telefonintervjun. (TT)

Pristagarna

Saul Perlmutter är född 1959 i USA. Han är professor i astrofysik vid Lawrence Berkeley National Laboratory och University of California.

Brian P Schmidt är född 1967 i USA och filosofie doktor vid Harvard University. Han är också professor vid Australian National University i Australien. Han är både australisk och amerikansk medborgare.

Adam G Riess är född 1969 i Washington, USA, och numera professor i astronomi och fysik vid Johns Hopkins University i Baltimore, USA. (TT)

Senare års fysikpristagare

2010: Andre Geim, Nederländerna och Konstantin Novoselov, Ryssland/Storbritannien, fick priset för banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen.

2009: Charles Kao, Storbritannien/USA, Willard Boyle, Kanada/USA, och George Smith, USA. De fick priset för banbrytande studier inom fiberoptiken. Deras upptäckter ligger till grund för vårt nuvarande kommunikationssamhälle med bredband, internet, modern telefoni och datatrafik.

2008: Yoichiro Nambu, USA, Makoto Kobayashi, Japan, och Toshihide Maskawa, Japan, för teoretiska insikter som har gett djupare förståelse för materiens minsta partiklar.

2007: Albert Fert, Frankrike och Peter Grünberg, Tyskland. De tilldelades priset för deras upptäckt av så kallad jättemagnetoresistans. Tillämpningar av fenomenet har revolutionerat tekniken att läsa information från hårddiskar. (TT)

Nobelpriset

Nobelpriset instiftades 1895 av dynamitens uppfinnare, Alfred Nobel. De första prisen, i fysik, kemi, fysiologi/medicin, litteratur och fred, delades ut 1901. Sedan dess har också ett ekonomipris från Riksbanken tillkommit 1968, även om detta i strikt mening inte är ett äkta Nobelpris.

Varje pris består av en medalj, ett personligt diplom och pengar. I år är prissumman tio miljoner kronor.
Sex svenskar har fått litteraturpriset, och fem har fått fredspriset. Inom naturvetenskaperna har vi totalt haft 16 pristagare. (TT)

Bara 40 kvinnor hittills

Nobelpriset har sedan 1901, då de första priserna delats ut, bara tilldelats 40 kvinnor jämfört med 779 män, inklusive dagens pristagare. En kvinna har fått priset två gånger – den polsk-franska fysikern Marie Curie fick priset i fysik 1903 och i kemi 1911.

Två svenska kvinnor har fått Nobelpris – författaren Selma Lagerlöf 1909 och politikern Alva Myrdal som fick fredspriset 1982.

För två år sedan slogs rekord i antalet kvinnor samma år, av totalt 13 pristagare var fem kvinnor, bland andra litteraturpristagaren Herta Müller. (TT)


Publicerad: 2011-10-04
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13724321.ab